Yeah, right.
Ikväll startar Furiren på Umåker i Sleipners Höstpris med 50 000 kr till segraren. Som motstånd står bl.a. Myllarfaks, Hovimäki m.fl. Även Baron var anmäld men ströks pga. feber. Stackars Tvålen, han har inte haft någon bra höst, mycket otyg som legat i kroppen.
Jag sitter naturligtvis kladdad vid dataskärmen och ATG Live när Furres lopp går och hoppas på det bästa! Det skulle vara roligt om han för en gångs skull fick komma till ledningen, men man vet aldrig hur de andra på start vill ha det...
Svensk Travsports hemsida har sannerligen kommit igång ordentligt sen lyftet och nu är jag inne där riktigt ofta för att läsa artiklar och rapporter från travet, men även om avel, utfodring och forskning som sker i hästvärlden. Unghästarna som enbart utfodras med grovfoder är ett exempel på en intressant text, en annan är den som kom upp idag. Det är en rapport om avelssäsongen för kallblod, och det ser inte alls så dåligt ut! 20 färre ston betäckta, men då har statistiken från Norge ännu inte kommit in, så det ligger alltså ganska jämnt i jämförelse med förra året. Det går inte att klaga!
Vad jag däremot knorrar lite över är slutklämmen i artikeln:
"Under året har den svensk-norska avelsplanen reviderats med syfte att bevara rasens sundhet och särdrag, samtidigt som prestationsförmågan i trav förbättras. För att minska inavelsgraden i rasen ges nu större utrymme för hingstar med udda stammar.
– I den reviderade avelsplanen ges bland annat ökad tyngd åt rastyp och temperament. Dessutom ger den möjlighet att ännu tydligare lyfta fram udda härstammade hingstar med låg släktskapsgrad. Avelsvärderingsutlåtandena innehåller dessutom nu utökad information om hingstarnas temperament, travaktion, hälsostatus, exteriör samt släktskapsgrad med populationen, berättar Christina."
I Furirs fall; rastypen höll de 1,5 cm hårt på. Varken den i övrigt tilltalande exteriören, hans trevliga temperament, hälsostatusen eller den udda härstamning hölls högt nog att väga upp för de där ynka centimetrarna.
Jag satte samman en bild baserad på information tagen ur Farmfurirs offentliga omdöme och Sportinfo från travsport.se, samt en egen observation om hans stam, grundad på artikelns påstående att Elding och Järvsöfaks är de dominerande bloden.
Min första frågeställning som naturvetare är: vad är vikten för varje enhet?
Värdena för dessa konstanter kanske går att finna hos avelsvärderingsnämnden?
Jag sitter naturligtvis kladdad vid dataskärmen och ATG Live när Furres lopp går och hoppas på det bästa! Det skulle vara roligt om han för en gångs skull fick komma till ledningen, men man vet aldrig hur de andra på start vill ha det...
Svensk Travsports hemsida har sannerligen kommit igång ordentligt sen lyftet och nu är jag inne där riktigt ofta för att läsa artiklar och rapporter från travet, men även om avel, utfodring och forskning som sker i hästvärlden. Unghästarna som enbart utfodras med grovfoder är ett exempel på en intressant text, en annan är den som kom upp idag. Det är en rapport om avelssäsongen för kallblod, och det ser inte alls så dåligt ut! 20 färre ston betäckta, men då har statistiken från Norge ännu inte kommit in, så det ligger alltså ganska jämnt i jämförelse med förra året. Det går inte att klaga!
Vad jag däremot knorrar lite över är slutklämmen i artikeln:
"Under året har den svensk-norska avelsplanen reviderats med syfte att bevara rasens sundhet och särdrag, samtidigt som prestationsförmågan i trav förbättras. För att minska inavelsgraden i rasen ges nu större utrymme för hingstar med udda stammar.
– I den reviderade avelsplanen ges bland annat ökad tyngd åt rastyp och temperament. Dessutom ger den möjlighet att ännu tydligare lyfta fram udda härstammade hingstar med låg släktskapsgrad. Avelsvärderingsutlåtandena innehåller dessutom nu utökad information om hingstarnas temperament, travaktion, hälsostatus, exteriör samt släktskapsgrad med populationen, berättar Christina."
I Furirs fall; rastypen höll de 1,5 cm hårt på. Varken den i övrigt tilltalande exteriören, hans trevliga temperament, hälsostatusen eller den udda härstamning hölls högt nog att väga upp för de där ynka centimetrarna.
Jag satte samman en bild baserad på information tagen ur Farmfurirs offentliga omdöme och Sportinfo från travsport.se, samt en egen observation om hans stam, grundad på artikelns påstående att Elding och Järvsöfaks är de dominerande bloden.
Min första frågeställning som naturvetare är: vad är vikten för varje enhet?
Värdena för dessa konstanter kanske går att finna hos avelsvärderingsnämnden?
