Tovig

Ingen Lilla Katten! Vad ska jag ta mig till?! Kattskrället kommer att slarva med någon kattpojke och det kommer bli en massa katt-tillskott och jag kommer att vara skyldig till allt!
Mitt ego är rätt stukat och jag tvivlar på min framtida veterinärkarriär... Hur ska jag kunna hjälpa sjuka djur om inte ens de friska vill ha med mig att göra?

Imorgon sätter jag plan B i verket. Det blir tonfisk som mutor, och om det inte lyckas en råttfälla. En stor sådan.

Jag är redan trött på lipider och kolhydrater. Urk, det är min åsikt. Det VAR väldigt roligt att läsa på om, ett tag. Sedan började det stå precis samma sak i alla texter jag hittade, och då blev jag less. Lika less blev jag när jag upptäckte att jag faktiskt inte behövde kunna allt som jag läst på om. Helt galet, eftersom det var sjukt intressant och helt relevant.
Membrantransport läser vi också om nu, och det är faktiskt rätt kul.
Imorgon väntar två mikroskoperingsövningar, och jag är taggad! Jag blir helt fascinerad av att man kan se de olika cellerna, och så pass tydligt att man ser skillnaden på dem! Det är naturligtvis väldigt nytt och fräscht också, i jämförelse med alla ritade, schematiska bilder man får se i böckerna. Jag slår ett slag för mer mikroskopering! (Sa jag att det får en att känna sig väldigt smart också?)

Rubriken då? Jag kunde inte franska när vi åkte till Grodätarnas land i vintras och jag kan det inte nu heller. Jag begriper faktiskt inte alls vad jag skrivit där uppe. Det är en låttitel, det är vad jag vet. Insatta får gärna översätta.
Jag kanske bör tillägga att jag också vet att det är ett fint musikstycke och att jag nött det ett antal gånger nu ikväll.

Som slutkläm länkar jag till Stall Gulis blogg, där det skrivits om Furir.
Jag borde kanske skriva något själv, men min eldsjäl har en tendens att överhetta när det kommer till detta ämne. Jag läste igenom det jag skrivit efter att just fått beskedet på fredagen i Östersund och det var ingenting jag någonsin skulle publicera. De språkförbrytelserna jag gjorde i den långa och rätt känslomässiga texten skulle ha gett mig livstid på svenskalärarnas Alcatraz.