Boel gick nästan igenom hundprovet...
Vilken helg det har varit!
Fredag kväll, efter en lång skoldag, åkte jag in till Uppsala och Göteborgs nation för en, typ, klassfest. Vi åt och drack gott medan vi minglade runt vägg i vägg med en 70-talsfest. De äldre människorna på andra sidan väggen kunde i sanningen konsten att dunka loss. Men vi var väl inte mycket bättre.
Jag fick en liten rundtur i Uppsala när vi gick vidare till en korridorsfest i vad jag skulle tro är västra delarna av Uppsala. Jag vet inte vilket område, men det låg väster om nationen, som i sin tur ligger väster om ån, så 1+1... Tillbaka till tåget fick jag gå ensam, men mitt kartminne är inte så pjåkigt och även om det blev en liten omväg hittade jag rätt, i tid dessutom.
Det blir onekligen väldigt lättsamt att åka tåg "hem" när det bara är 12 minuter och tågen går var 20:e minut. Till det så går det bussar också, fram till halv ett eller någonting sånt, så det finns även andra alternativ om det inte passar. Bekvämt!
Lördagen blev produktiv. Den började med en rätt ut sagt underbar tur i fantastiskt väder och med otroligt glada hästar. Vi fick lämna Midde hemma i stallet, vilket kändes som ett brott, men väl ute längs vägen glömdes det snabbt.
Eftersom att jägarna fortfarande är ute så fick vi ta grusvägen, men den var lyckligtvis nog inte särskilt "grusig" och Boel var inte så ömfotad. Jag tror ändå att det blir skor till vintern, jag misstänker att vägarna kan bli ganska halkiga.
Tillbaka i Johannesberg tog vi tag i den fina vinterhagen (som verkligen är fin). Vissa stolpar skulle rättas till och en ny övertråd skulle dras. Johanna, som har det andra rummet i huset, och hennes hund Figaro var med och det hela gick väldigt smidigt. Det brukar bli så när man hjälps åt.
Söndagen hade jag fått lov att låna grannen Annelis häst Midde (Midtway heter han egentligen, dressyrstammad och allt!) för att alla tre tjejerna i huset skulle kunna rida ut. Tyvärr var vädret inte lika sprakande, men vi begav oss ut ändå, alla tre med hästar samt Figaro lös. Det gick bra till en början, Figaro gick väldigt snällt bredvid Johanna och Boel, men när vi bytte ordning och kom in i lite mer kuperad terräng blev han väldigt orolig och uppstressad. Skällde och hoppade och var väldigt upprörd över att hans matte satt på den där (relativt) stora, svarta bamse-hunden. Jag kan stolt meddela att Boel faktiskt skötte sig exemplariskt, om än hon efter ett tag blev oroligare över den där lilla vita som hoppade runt hennes fötter.
Efter halva turen bytte Johanna och Anita häst så att Johanna kunde ha Figaro i koppel bredvid Thokki (islänningen som alltså husägaren Anita rår om) och Boel fick vila lite från skällandet (som för övrigt slutade när han fick kopplet på sig).
Tyvärr fick stallandet inte sluta bra. När hästarna släpptes i hagen fick sig Figaro en smäll av Boel och jag fick skämmas över min häst ändå. Typiskt att det skulle hända just när vi tagit oss runt och kände oss färdiga. Och jag som fått vara så nöjd över min häst... Det kändes fruktansvärt onödigt samtidigt som jag vet att det faktiskt finns en gräns för vad en 5-åring tål i form av en hund som hoppar runt henne. Jag tvivlar på att hon verkligen ville träffa honom, det är alltjämt en fredlig häst, men förmodligen sprang han bakom henne och hon lyckades veva till just när han passerade. Sparken tog just över ögat och det blev ett jack, men hittills har det inte synts några tecken på värre skador. Man får hålla tummarna!
Jag frågade Johanna om jag och Boel kunde följa med henne och Figaro på promenad någon gång och det skulle gå bra. Vi får börja om, och på lite lämpligare nivå den här gången. Det som förhoppningsvis kommer ut av sådan träning är att Boel går att rida med hund bredvid (vilket ju iofs var precis vad som gick idag, det var trots allt i hagen olyckan hände) och att Figaro kan följa med matte när hon rider.
Min första gång på Midde var spännande även bortsett från sällskapet eftersom att Midde är riden enligt den klassiska skolan, och då menar jag den typen av dressyr som Craig Stevens lär ut. Jag är inte särskilt insatt, men har fått höra att det liknar akademisk ridkonst, som jag ju faktiskt fått hela två ridlektioner i, och jag har snappat upp lite från Anneli om hur hjälperna inte är som i den engelska ridningen. Naturligtvis hittade jag inte alla knappar, men på slutet av turen när jag struntade i att tänka på hur jag skulle använda hand och skänkel och istället tänkte säte så blev kommunikationen dubbelfilig, inte enkelriktad. Skönt att man inte är helt obildbar!
Till veckan har vi bara 4 skoldagar, och sen är det bara 2 veckor kvar till den muntliga deltentan... Gissa vad jag borde göra på min fritid den här veckan?
Fredag kväll, efter en lång skoldag, åkte jag in till Uppsala och Göteborgs nation för en, typ, klassfest. Vi åt och drack gott medan vi minglade runt vägg i vägg med en 70-talsfest. De äldre människorna på andra sidan väggen kunde i sanningen konsten att dunka loss. Men vi var väl inte mycket bättre.
Jag fick en liten rundtur i Uppsala när vi gick vidare till en korridorsfest i vad jag skulle tro är västra delarna av Uppsala. Jag vet inte vilket område, men det låg väster om nationen, som i sin tur ligger väster om ån, så 1+1... Tillbaka till tåget fick jag gå ensam, men mitt kartminne är inte så pjåkigt och även om det blev en liten omväg hittade jag rätt, i tid dessutom.
Det blir onekligen väldigt lättsamt att åka tåg "hem" när det bara är 12 minuter och tågen går var 20:e minut. Till det så går det bussar också, fram till halv ett eller någonting sånt, så det finns även andra alternativ om det inte passar. Bekvämt!
Lördagen blev produktiv. Den började med en rätt ut sagt underbar tur i fantastiskt väder och med otroligt glada hästar. Vi fick lämna Midde hemma i stallet, vilket kändes som ett brott, men väl ute längs vägen glömdes det snabbt.
Eftersom att jägarna fortfarande är ute så fick vi ta grusvägen, men den var lyckligtvis nog inte särskilt "grusig" och Boel var inte så ömfotad. Jag tror ändå att det blir skor till vintern, jag misstänker att vägarna kan bli ganska halkiga.
Tillbaka i Johannesberg tog vi tag i den fina vinterhagen (som verkligen är fin). Vissa stolpar skulle rättas till och en ny övertråd skulle dras. Johanna, som har det andra rummet i huset, och hennes hund Figaro var med och det hela gick väldigt smidigt. Det brukar bli så när man hjälps åt.
Söndagen hade jag fått lov att låna grannen Annelis häst Midde (Midtway heter han egentligen, dressyrstammad och allt!) för att alla tre tjejerna i huset skulle kunna rida ut. Tyvärr var vädret inte lika sprakande, men vi begav oss ut ändå, alla tre med hästar samt Figaro lös. Det gick bra till en början, Figaro gick väldigt snällt bredvid Johanna och Boel, men när vi bytte ordning och kom in i lite mer kuperad terräng blev han väldigt orolig och uppstressad. Skällde och hoppade och var väldigt upprörd över att hans matte satt på den där (relativt) stora, svarta bamse-hunden. Jag kan stolt meddela att Boel faktiskt skötte sig exemplariskt, om än hon efter ett tag blev oroligare över den där lilla vita som hoppade runt hennes fötter.
Efter halva turen bytte Johanna och Anita häst så att Johanna kunde ha Figaro i koppel bredvid Thokki (islänningen som alltså husägaren Anita rår om) och Boel fick vila lite från skällandet (som för övrigt slutade när han fick kopplet på sig).
Tyvärr fick stallandet inte sluta bra. När hästarna släpptes i hagen fick sig Figaro en smäll av Boel och jag fick skämmas över min häst ändå. Typiskt att det skulle hända just när vi tagit oss runt och kände oss färdiga. Och jag som fått vara så nöjd över min häst... Det kändes fruktansvärt onödigt samtidigt som jag vet att det faktiskt finns en gräns för vad en 5-åring tål i form av en hund som hoppar runt henne. Jag tvivlar på att hon verkligen ville träffa honom, det är alltjämt en fredlig häst, men förmodligen sprang han bakom henne och hon lyckades veva till just när han passerade. Sparken tog just över ögat och det blev ett jack, men hittills har det inte synts några tecken på värre skador. Man får hålla tummarna!
Jag frågade Johanna om jag och Boel kunde följa med henne och Figaro på promenad någon gång och det skulle gå bra. Vi får börja om, och på lite lämpligare nivå den här gången. Det som förhoppningsvis kommer ut av sådan träning är att Boel går att rida med hund bredvid (vilket ju iofs var precis vad som gick idag, det var trots allt i hagen olyckan hände) och att Figaro kan följa med matte när hon rider.
Min första gång på Midde var spännande även bortsett från sällskapet eftersom att Midde är riden enligt den klassiska skolan, och då menar jag den typen av dressyr som Craig Stevens lär ut. Jag är inte särskilt insatt, men har fått höra att det liknar akademisk ridkonst, som jag ju faktiskt fått hela två ridlektioner i, och jag har snappat upp lite från Anneli om hur hjälperna inte är som i den engelska ridningen. Naturligtvis hittade jag inte alla knappar, men på slutet av turen när jag struntade i att tänka på hur jag skulle använda hand och skänkel och istället tänkte säte så blev kommunikationen dubbelfilig, inte enkelriktad. Skönt att man inte är helt obildbar!
Till veckan har vi bara 4 skoldagar, och sen är det bara 2 veckor kvar till den muntliga deltentan... Gissa vad jag borde göra på min fritid den här veckan?
