Tovig

ÄNTLIGEN!

 

 

Jag läser om hur virus replikerar sig och fattar ingenting. Urk.

 

Det hade verkligen kunnat vara en slapparvecka... Den enda schemlagda tiden jag har är på tisdag mellan 9 och 13. Tyvärr är det en tenta som ska göras då, i parasitologi, så ikväll och hela dagen imorgon är uppbokat för plugg.
Sedan följer några till synes lediga dagar, men på måndag nästa vecka ligger nästa tenta, då i bakteriologi. Och så en tenta i virologi följande torsdag. Jag är inte särskilt förtjust i systemet med tentaveckor, det känns som att det är upplagt för att man ska kugga den sista.

 

För att göra veckan än mer komplicerad blev min hyresvärds islänning halt igår. Det syntes lite grann på kvällen, även i skritt, men idag på morgonen var det riktigt illa och vi misstänker en hovböld. Hästen hade en sådan tidigare i år, just efter nyårsskiftet, och symtomen liknar varandra. Att hovvårdaren var ute för 3-4 veckor sedan och verkade ner rätt mycket av hoven tycker jag styrker teorin. Imorgon kommer veterinären ut och kollar närmare på honom. Förhoppningsvis kan han/hon hitta felet så att det snabbt blir åtgärdat. Det är så väldigt obehagligt när hästen har så ont...

 

Tack och lov mår Jänta som den drottning hon är. Pigg och hungrig och social, precis som hon ska vara. Hon har fått vila några dagar nu när mitt pluggande har varit som mest intensivt, men förhoppningsvis kommer vi igång igen lite grann efter den första tentan. Jag vet inte om jag fruktar eller ser fram emot det, hon kan vara otroligt rolig och charmig, men ibland precis lika jobbig... Den som lever får se!

 

 

I helgen hölls den årliga kallblodskåringen i Norge där 14 hingstar skulle visas. 13 stycken kom "till start" och 10 godkändes. Här hittar ni samtliga hingstar om ni är intresserade.

 

Hingsten Vesle Sjur är en bekant svensk som visat sig vara duktig på lång distans, framför allt under sin 5-årssäsong. Innan jag fortsätter, med en något bitter bismak som förhoppningsvis inte ska sprida sig ut bland meningarna, ska jag säga att jag är glad för ägarens skull att Vesle Sjur blivit godkänd. Det är en fin hingst efter erkände Lome Elden och undan en moderstam som går tillbaka till Stöva. Att han klarar längre distanser tycker jag också är ett stort plus.

 

När jag först läste resultatet hajade jag till lite... Vesle Sjur, honom kände jag ju igen. Var det inte han som visats tidigare och då varit för liten? Jag kollade på årets dommarkort, och nej, han var ju visst 148,5 cm över havet och därmed över minimimått. Jag tänkte inte mer på saken förrän jag läste dagens Travronden där ett reportage om kåringen fanns med. Där stod det som jag tyckt mig komma ihåg; att Vesle Sjur visats tidigare men då fått nobben eftersom att han inte hållit lämplig storlek.
Mäkta nyfiken började mina efterforskningar på nätet och rätt snabbt hittade jag dommarkorten från kåringen i Norge 2010. Här är bedömningen av då 5-årige Vesle Sjur. Till de som inte orkar läsa kan jag rapportera att Vesle Sjur har vuxit exakt 2,5 cm både fram och bak på dessa 2 år. Han har både vuxit och krympt på en del andra ställen, men de siffrorna får ni kontrollera på egen hand.

 

...

 

Eftersom att jag kan vara en oerhört barnslig person tänker jag inte skriva något mer om det här, varken vad jag tänker eller känner (eller till vilka kroppsliga yttranden min känslor har drivit mig till), för då blir det troligtvis bara fel. Efter några dagars cirkulärt tänk så kommer jag förmodligen acceptera att livet är som det är och att det här är oväsentligt i jämförelse med a) det faktum att bandmasken Taenia solium kan bli 5 m lång i en människas tunntarm och b) den lyckliga historien om kvinnan som blev rabiessmittad och sedan botad tack vare 3 månaders nedsövning med sänkning av kroppstemperaturen.