Riktig och inte-riktig januari.
Nu är jag hemma i Malå igen!
Det var skönt att lämna Knivsta, främst pga de vidriga väderförhållandena... Plusgrader, tö och en massa, massa is. I veckan har jag ridit Jänta mellan stallet och hagen och sedan åkt kana tillbaka till huset på skorna, i a la köttbullestuket. Ni som någonsin haft skridskor på idrotten vet vad jag menar.
För att visa på skillnaden mellan riktig januari och hur januari inte ska vara så har jag förevigat torsdagens väderförhållanden i Knivsta samt hur min fredag i Malå började.
Det var skönt att lämna Knivsta, främst pga de vidriga väderförhållandena... Plusgrader, tö och en massa, massa is. I veckan har jag ridit Jänta mellan stallet och hagen och sedan åkt kana tillbaka till huset på skorna, i a la köttbullestuket. Ni som någonsin haft skridskor på idrotten vet vad jag menar.
För att visa på skillnaden mellan riktig januari och hur januari inte ska vara så har jag förevigat torsdagens väderförhållanden i Knivsta samt hur min fredag i Malå började.
Jag vet vad jag föredrar.
Min fredag började bra, men just efter lunch tog jag mig själv till slut i nackskinnet och ringde in till Svensk Travsport för att rapportera Boels död. Jag fick prata med en väldigt trevlig och tjänstevillig anställd som noterade det och tackade så mycket för attt jag ringde. Jag trodde att det skulle vara något av en lättnad att få det gjort, men det var med ett distinkt snörvlande som jag lade på luren och efteråt ville jag bara krypa upp i fosterställning i ett hörn någonstans.
Nu fick jag aldrig tid till att göra det, och det är kanske lika bra. Min tanke är att år 2013 ska bli mycket bättre än 2012, men i sådana fall kan jag inte sitta och tycka synd om mig själv utan får jag faktiskt försöka driva allt åt ett positivt håll!
Ikväll ska jag hälsa på hästarna i Ytterberg (och kanske människorna också, om de behagar vara hemma) och sedan äta med två kompisar som enligt egna åsikter lever i den riktiga världen, den där man arbetar!
Min fredag började bra, men just efter lunch tog jag mig själv till slut i nackskinnet och ringde in till Svensk Travsport för att rapportera Boels död. Jag fick prata med en väldigt trevlig och tjänstevillig anställd som noterade det och tackade så mycket för attt jag ringde. Jag trodde att det skulle vara något av en lättnad att få det gjort, men det var med ett distinkt snörvlande som jag lade på luren och efteråt ville jag bara krypa upp i fosterställning i ett hörn någonstans.
Nu fick jag aldrig tid till att göra det, och det är kanske lika bra. Min tanke är att år 2013 ska bli mycket bättre än 2012, men i sådana fall kan jag inte sitta och tycka synd om mig själv utan får jag faktiskt försöka driva allt åt ett positivt håll!
Ikväll ska jag hälsa på hästarna i Ytterberg (och kanske människorna också, om de behagar vara hemma) och sedan äta med två kompisar som enligt egna åsikter lever i den riktiga världen, den där man arbetar!
